Saturday, March 22, 2025

Marcos Hall of Justice





MARCOS HALL OF JUSTICE
RETRATO N.18
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]


MASARAKAN ti CARCEL PUBLICA iti amianan ti Laoag City Hall
ken abagatan a laud ti Kapitolio iti Probinsia ti Ilocos Norte-- a pagopisinaan [nakaibalayan] ti Regional, City ken Municipal Trial Courts iti agdama.

Maysa laeng a kadsaaran [bilang ti katuon] ngem dakkel ken nalawa a nasukog ti kuadrado iti tengnga ti pasdek. Idi nagbayag, nanayonan iti maysa pay a katuon ti pasdek nga am-ammo ita ti nagan a Marcos Hall of Justice.

Maawagan iti Royal Audiencia ti korte suprema idi panawen ti kastila. Ipanguluan/Idauluan ti maysa a presidente nga isu ti Gobernador-Heneral ti Royal Audiencia. Maawagan dagiti miembro ti Korte Suprema iti Oidores a pakaibilangan ti dua a fiscal-- maysa ti agpaay a mangasikaso ti kaso-kriminal idinto ti maikadua tamingenna dagiti kaso-pangsibil.

Idi tawen 1893, naestablisar ti territorial audiencia iti Cebu ken maysa iti Vigan. Ipanguluan met laeng ti Presidente ken dagiti miembrona a maawagan iti Associate Justices ti Territorial Audiencia. Ofisial nga adda iti poder [hurisdiksion] dagitoy nga Associate
Justices mainaig iti panagaramid kadagiti desision ti mayapela a kaso-kriminal.

Ti Marcos Hall of Justice iti lugar a nangdependaran ti agtutubo a Ferdinand Marcos ti bagina iti pannakausig ti nakairamananna a kaso ti Nalundasan murder. Bayat ti kaaddana iti pagbaludan, ditoy a nagadal [nagrebiu] ti preparasionna para iti bar examinations a nakagun-odanna
ti kangatoan a puesto ti grado. Ket kas maysa nga abogado ken nangiyabogado iti bagbagina, winaswas ti Korte Suprema ti kaso a nakairamananna gapu't kinakurang ti ebidensia kontra kenkuana.
.
.
.
.
.
MARCOS HALL OF JUSTICE
Retrato N.18
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]
Rudy Ram. Rumbaoa
wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com

[nabulod dagiti ladawan a nausar]


 

Tuesday, March 11, 2025

ILOCOS NORTE NATIONAL HIGH SCHOOL [INNNHS]




ILOCOS NORTE NATIONAL HIGH SCHOOL [INNNHS]

RETRATO N.17
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]




SIDADAYAW ti Ilocos Norte National High School
[dati nga Ilocos Norte High School] a nagsurat iti bukodna 
a pakasaritaan kadagiti naglabas a tawen--
nga in-inut a nagbalin a pakasaritaan ken pakabigbigan
ti nagbalin a historia daytoy.

Namuangayan daytoy a pakasaritaan a pakairamanan 
ti organisasion ken pannakabangon iti first year class
idi 19o6 a ditoy ti nakaibalayan ti elementary grades
iti Acosta Building.

Nabangon ti second year class idi 19o9 a sinaruno 
ti third class idi 191o. Kamaudiananna, nakompleto
ti sibubukel a kurso idi 1916--eksakto sangapulo a tawen
kalpasan a naestablisar ti klase iti umuna a tawen.

Nakompleto a nabangon idi 19o9 ken naawagan ti umuna
a permanente a pasdek iti Ilocos Norte Provincial High School,
dua a tawen kalpasan a nagiyalokar ti Honorable Board
iti nesesita ken maikanatad a pundo ti pannakagastos iti 
pannakabangon ti pasdek. Daytoy nga istraktura ket ti agdama
nga Related-Subjects-Building ti Ilocos Norte College of Arts and Trades [INCAT] ita. 

Tapno masupusopan ti panagkurang dagiti pasdek ken panagadu
dagiti estudiante nga agbasa, nabangon ti baro a pasdek
idi 1929 iti kaarruba a disso nga isu ita ti nagtakderan
ti Ilocos Norte National High School. Ngem daksanggasat
ta nauram ken nakaro a nadadael ti nasao a pasdek idi Hunio 1941
isut' gapuna nga iti sumaruno a serrek ti klase,
iti grandstands wenno dakkel ken nalawa nga entablado
ti provincial grounds ken sumagmamano a naupaan
a balbalay ti nagklasian/nagbasaan dagiti estudiante.

Bayat dagiti tawen ti gubat iti okupasion ti Hapon,
adda dua a nagsina a pasdek-- naawagan dagitoy
iti Boys' High School ken Girls' High School.
Naperdi ti pasdek idi 1946 isut' gapuna a nateramaan
ken napabaro iti tulong ti Estados Unidos iti babaen
ti Rehabilitation Act of 1946.
.
.
.
.
.
ILOCOS NORTE NATIONAL HIGH SCHOOL [INNHS]
Retrato N.17
Rudy Ram. Rumbaoa
wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com

*Nabulod dagiti ladawan a nausar ken ni Luther Parker/
Philippine National Library




 

Monday, February 24, 2025

ILOCOS NORTE HEROES MEMORIAL [INHM] HALL wenno ti nalatak nga awagna a "HEROES HALL"




ILOCOS NORTE HEROES MEMORIAL [INHM] HALL wenno ti nalatak nga awagna a "HEROES HALL"

RETRATO N.28
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]

MAYSA kadagiti naimballigian unay a napasamak iti probinsia idi nasapa a tawen ti 1970’s ket ti pannakabangon ti Ilocos Norte Heroes Memorial [INHM] Hall, wenno ti nalatlatak nga awagna a “HEROES HALL” iti sentro ti Siudad ti Laoag. Masarakan daytoy a pasdek iti asideg ti Laoag City Plaza [wenno Aurora Park ita], Marcos Hall of Justice, Laoag Central School, torre ti pagkampanaan ni San Guillermo, dagiti simbaan ti Katoliko Romano ken Aglipayano, City Hall ti Laoag ken Kapitolio ti Probinsia iti Ilocos Norte. Dati pay a naawagan ti nasao a pasdek iti “Ablan Heroes Memorial Hall.” Immabot iti tallopulo ket tallo tawen ti konstuksion sakbay a nalpas ti nasao a pasdek.

Naisangsangayan ti kontribusion ti pasdek iti pakasaritaan ti probinsia ti lugar a nagtakderan ti Heroes Hall iti agdama. Dakkel nga espasio ti nasao a lugar a nagserbi a pakaangayan dagiti sosial, kultural ken politika a parambak kas iti civic-military parades, pasala, demonstrasion ti paay-ayam, trade fairs, political rallies, evening dances, coronation rites ken pagpabuyaan iti karnibal.

Nabangon ti Gabaldon a disenio ken klasena a pasdek iti Laoag Central School idi tawen 1929, nagtalinaed ti nasao a lugar a silulukat kadagiti amin a maangay a parambak agingga a narugian ti pannakabangon ti pasdek kalpasan ti Maikadua a Gubat iti Sangalubongan.

Narugian ti konstruksion ti Ablan Heroes’ Memorial Hall iti panawen ti panagtugaw ni Diputado Dr. Damaso T. Samonte iti Umuna a Distrito ti Ilocos Norte, 1946-1949. Ngem daksanggasat ta napasardeng ti proyekto gapu iti panagkurang ti pundo a nausar. Nupay kasta gapu iti singasing wenno mosion ni Gobernador Elizabeth Marcos-Keon, agdama a gobernador idi, inaprobaran ti provincial board iti Ilocos Norte ti 1971 resolution no. 48 a P10,000.00 manipud iti Roads and Bridges Fund ti probinsia tapno maileppas ti Ablan Heroes Memorial Hall. Nagtultuloy ti panagdur-as ti konstruksion agingga iti tawen 1974. Iti napintas a panangidaulo ni Gob. Marcos-Keon ti probinsia, nabaliwan ti Ablan Heroes’ Memorial Hall iti Ilocos Norte Memorial Hall [INMH] a naidedikar ken naisagut kadagiti amin a bannuar ti Ilocos Norte.

Naawagan pay ti pasdek a maysa kadagiti kapintasan nga architectural marvel ken simbolo iti progreso ti probinsia.

Ti Heroes Hall ket 4-storey building. No addaka iti ngato [rooftop] a paset ti pasdek, nalawag a matannawagan ken makita iti baba ti Karayan Padsan ken intero a pakabuklan ti Gilbert Bridge [Marcos Bridge itan].

Dramatiko ti karakter a buya ti INMH ta nausar ti columns ken arc-window a disenio a maitulad kadagiti pasdek iti Amerika.

Iti agdama, inukoparan ken paglakuan ti SM Hypermarket a kukua ti SM Prime Holdings nga idauluan ni Henry Sy, Sr., pondador ti SM Supermalls.
.
.
.
.
.
ILOCOS NORTE HEROES MEMORIAL [INHM] HALL wenno ti nalatak nga awagna a "HEROES HALL"
RETRATO N.28
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]
Rudy Ram. Rumbaoa
wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com

*Nabulod dagiti ladawan a nausar iti PGIN CMO/Alaric A. Yanos]



Tuesday, February 11, 2025

Karayan Padsan [Padsan River]







KARAYAN PADSAN [PADSAN RIVER]

Retrato, No.14
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]


TI "KARAYAN PADSAN" ket maawagan pay iti Laoag River,
wenno Sarrat River, isu ti kaatiddogan a karayan
[bagi ti danum a dakdakkel ngem ti waig] iti Probinsia
ti Ilocos Norte.

Agatiddog/Kawasnay [length] ti Karayan Padsan iti
73.1 kilometro [45.4 milia] ken addaan ti
1,320 km(2)[510 sq mi] drainage basin
[wenno kanal/pagnaan/pagayusan ti danum].

Napintas ketdi ti panaggugudua wenno panagkakamang 
ti kangrunaan a pagayusan ti danum 
kadagiti munisipalidad ti Dingras ken Sarrat, 
kasta met a pakairamanan iti Siudad ti Laoag nga
isu ti sentro ti komersio ken kapital iti Ilocos Norte.

Kas resulta, namuli ti pakasaritaan ken kultura
daytoy a bagi ti danum kadagitoy nga ili ken
iti probinsia ti Ilocos Norte. Ditoy met la a karayan
ti pakakitaan iti Madongan Dam ti Dingras, ken
adda iti abay a sikigan ti Laoag International Airport [LIA].
.
.
.
.
.
KARAYAN PADSAN [PADSAN RIVER]
Retrato, No. 14
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]
Rudy Ram. Rumbaoa

*Nabulod dagiti ladawan a nausar iti 
City Planning & Development Office

wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com



Tuesday, January 28, 2025

PAMULINAWEN FESTIVAL [Fiesta ni San Guillermo, Ti Ermitanio—Patron iti Siudad ti Laoag]










PAMULINAWEN FESTIVAL

[Fiesta ni San Guillermo, Ti Ermitanio—Patron iti Siudad ti Laoag]


Retrto, N.29

[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]




MARAMBAKAN ti fiesta iti Laoag a panglagip ken ni San Guillermo, Ti Ermitanio [The Hermit], a Patron ti Siudad, a maangay iti umuna a lawas ti bulan ti Pebrero nga agpatingga iti maika-sangapulo nga aldaw. Tinawen a marambakan ti fiesta ni San Guillermo. Ngem nayalud-od ti panagrambak agingga iti panagngudo ti bulan tapno maikkan gundaway a makipaset tunggal umili a mangyebkas ti karirikna iti daytoy naindaklan a panagfiesta ti siudad.


Manipud iti simple a selebrasion ti Aldaw ti Fiesta ni San Guillermo, nagbalin daytoy a nabarayuboy [awanan kontrol iti panaggastos] a panagrambak iti fiesta a maitan-ok ti kultura ken kannawidan ti siudad karaman ti nagduduma pay a klase iti aktibidad a maisayangkat.


Iti nasao a selebrasion ni San Guillermo, malagip pay ti panangsakup dagiti Kastila ti pagilian a Filipinas ken ti kombersion wenno panagbalbaliw dagiti Ilocano iti kina-Kristiano.




PAMULINAWEN: Panagrambak iti Maris ken Kultura

Mailadawan dagiti nagkaadu a panagfiesta babaen iti panangipakita ti kultura, tradision ken kannawidan. Dagitoy a panagrambak ti wagas iti panagyebkas ti bukod a bagi iti sosiodad ken mangikonektar kadagiti pampamilia, pakasaritaan ken iti komunidad.


Kadagiti naglabas a tawen, nagdur-as wenno nagbaliw a namimpinsan a nangitunda iti nasaysayaat wenno naim-imbag a panagrambak. Naipresentar dagiti nagduduma nga aktibidad a kas iti interpretative dances literary arts contests, street dancing competition, maiparang dagiti nagduduma a klasena a taraon ken makan a luto ni Ilokano. 


Maluktan ti panag-fiesta babaen iti civic-miltary parade. Kalpasanna, maisaruno ti social-civic activities a kas ti Calesa Festival ken ti Baro a Laoag Reyna iti Amianan Beauty Pageant. Pakadagupan ti amin, selebrasion iti kultura ken namaris a tradision a kas panangyebkas ti panagrambak ti biag iti amianan.




Taldiap:

Pamulinawen Festival celebrates the patronal feast of St. William the Hermit and the cultural and historical heritage of the people in the city of Laoag, Ilocos Norte, Philipines every February 10. Its schedule of activities lasts for the whole month of February and thus coincides with the foundation of the Ilocos Norte which takes place every second of February and the celebration of Valentine’s Day.


Etymology

Pamulinawen is a folk song familiar in the Northern Luzon. Believed to have originated in pre-Hispanic times, it is a courtship song that tells the story of a lady unmoved by the words of her suitor. Daughter of a chieftain, she was named after a type of hard stone thought to have come from outer space such as a meteorite and used by the locals as a flint to start a spark to produce a flame to light up their cigars. These characteristics are said to be likened to the people of Laoag.


Scholars stated that the love song was sang by boatmen as they rowed their boats along bodies of water in Luzon. From a composition with a deliberate tempo, it has numerous renditions of varying lyrics and tempo the widely popular of which are by the artist Arman Ratuita in the 1960s, by Lea Salonga in the album Bahaghari in 2017, and by the UP Madrigal singers as introduced by National Artist Lucrecia Roces Kasilag.


History of Pamulinawen Festival

The local government of Laoag passed the Ordinance No. 3 during the time of Mayor Eulalio Siazon in 1967 that established February 10 as the date of its annual festival. Through the years, its celebration has grown grander and within the term of then Mayor Cesar Ventura it was called Pagdadapun Festival. It was renamed to Pamulinawen Festival starting in 1996. Afterwards in 2008 during the tenure of then Mayor Michael Fariñas, its calendar takes up the entire month of February.


Devotion to St. William the Hermit

Pamulinawen Festival is held in conjunction with the feast of St. William the Hermit, the patron of the city. Christianity came to Laoag through the Augustinian friars who set foot and built a humble church made of light materials in 1580. Dedicated to the patronage of St. William the Hermit, it was rebuilt in stone in 1612. When it was damaged by fire in 1843, it was repaired between 1873 and 1880 by Antonio de la Camara and Fr. Santiago Muniz.


During the Philippine Revolution and the Philippine-American War, it became a garrison for Filipino troops and subsequently for American forces, respectively. In the years of the American occupation, the religious authorities of the Roman Catholic Church took over the church from the Aglipayan.

It became a cathedral when Laoag was elevated to a diocese on June 5, 1961 with canonical erection on July 26, 1961. Its secondary patroness is Our Lady, Cause of Our Joy (Virgen Milagrosa de Badoc).

.

.

.

.

.

PAMULINAWEN FESTIVAL

[Fiesta ni San Guillermo, Ti Ermitanio—Patron iti Siudad ti Laoag]

Retrato, No.29

[Koleksion dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]

Rudy Ram. Rumbaoa


*kredito iti FESTIVALSCAPE

*nabulod dagiti ladawan a nausar


wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com



 

Friday, January 24, 2025

TI LEYENDO DAGITI NALATAK A TAMBUREROS TI LAOAG





TI LEYENDO DAGITI NALATAK A TAMBUREROS TI LAOAG

RETRATO N.13.
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan Iti Siudad ti Laoag]


AM-AMMO dagiti tambureros a kas kaunaan a banda a nagmartsa
iti puseg ti Siudad ti Laoag nga usar laeng ti tambor
ken fluta. Agtokar dagitoy kadagiti parada,
iti pagtitiponan wenno pagguummongan dagiti sisiudano
ken kadagiti kangrunaan a pasken ken okasion a kas
iti panagrambak ti fiesta.

A kas nagbalinen a tradision iti kultura dagiti
Laoagenios, agmartsa dagiti Tambureros iti lawlaw
ti siudad a mangipasimudaag ti umuna a senial ti lawag
iti kaaldawan a Panagfiesta ni San Guillermo
nga Ermitanio [Hermit], ti Patron a Santo ti Laoag.
Daytoy a panagmartsa maawagan iti "Diana Around the City"
ken maaramid iti tunggal maika-10 nga aldaw ti Pebrero.
Agtulutloy pay la a maar-aramid daytoy a ritual
agingga iti agdama.

Naaramid ti orihinal a tambor iti bariles ti kayo
ken nagalotan iti tali ti napagango a lalat/kudil 
ti dingnguen iti agsumbangir a paset ti dram.
.
.
.
.
.
Ti Leyendo Dagiti Nalatak a Tambureros ti Laoag
Retrato N.13.
Koleksion Dagiti Nagakauna a Ladawan Iti Siudad ti Laoag
Rudy Ram. Rumbaoa

*Nabulod dagiti ladawan iti
City Planning & Development Office
.
wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com


Tuesday, January 21, 2025

GABU AIRFIELD ken LAOAG INTERNATIONAL AIRPORT [LIA]







GABU AIRFIELD ken LAOAG INTERNATIONAL AIRPORT [LIA]
RETRATO N.1o
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]


PINATAKDER dagiti Amerikano ti eropuerto sakbay ti Maikadua a Nainlubongan a Gubat ken napanaganan iti Gabu Airfiled. Inukoparan ken pinagbalin dagiti Hapon a kas pannakabase ti militarna idi Disiembre 1941. Bayat ti kampania a pannakaipasubli ti Luzon manipud kadagiti Hapon, indaluloan ni Major Simeon Valdez ti panagraut iti nasao nga airfiled, pinuoranda ti headquarters agraman dagiti pundo a gasolina. Naulit ti panagatake agingga a naagawda ti eropuerto idi Pebrero 15, 1945 idi inabanduna dagiti Hapon gapu iti agsasaruno nga atake ti militaria ti Commonwealth ken dagiti guerilia. Ket idi Abril 1945, nagsubli ti operasion ti airfiled ket napagbalin a regular a pagdissoan dagiti pakigubat nga eroplano ken transport aircarfts. Nagbalin ti airfield a kas paset ti pagtayaban ken air missions kontra kadagiti puersa ti Hapon iti Northern Luzon idi Abril ken iti Okinawa idi Hunio 1945.

Kalpasan ti gubat, nagbalin a naan-anay a civilian airport ti nasao nga airfield.

Nagbalin pay a maysa kadagiti eropuerto a nagdissoan ken nagsadengan ti Beritling DC-3 World Tour a naangay idi 2o17. Iti nasao met la nga eropuerto ti nakaipundoan ti uppat nga FA-50 light fighter aircraft bayat ti pannakasubok ti Israeli radars iti Paredes Air Station, Pasuquin, Ilocos Norte, ken manamnama nga iti masakbayan agbalin a permanente a pagtaengan ti isu met la nga FA-50 ti eropuerto a kas warning squadron ti aniaman a didigra wenno pammutbuteng iti siudad.
.
.
.
.
.
GABU AIRFIELD ken LAOAG INTERNATIONAL AIRPORT [LIA]
RETRATO N.1o
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]
Rudy Ram. Rumbaoa
wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com

*Konteksto ken dagiti ladawan a nausar nabulod iti https://en.wikipedia.org/wiki/Laoag_International_Airport ken City Planning & Development Office]






 

Thursday, January 16, 2025

TI LUMLUMNED A TORRE TI PAGKAMPANAAN [SINKING BELLTOWER] NI SAN GUILLERMO











TI LUMLUMNED A TORRE TI PAGKAMPANAAN [SINKING BELLTOWER] NI SAN GUILLERMO

RETRATO N.o7
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]


Mapattapatta a nabangon ti torre ti pagkampanaan ni San Guillermo idi 17o7 kalpasan ti gingined. Makuna met a nalasatan ti torre dagiti sumagmamano a nakapsut a gingined manipud pannakapatakderna-- ken napagbalin a miembro iti makuna nga "Earthquake Baroque" style, etiketa wenno pagsasao daytoy dagiti eskolar nga arkitekto. Karaman ti sumagmano pay a simbaan iti Filipinas ken ti pagilian a Guatemala iti nasao nga etiketa.

Nabangon ti nasao a torre a pagkampanaan babaen kadagiti mangmangged [artisan] nga Ilocano nga usar dagiti radrilio, molases ken bulbulong nga aggapu iti lokal a mula a maawagan ti "sablot." Agarup 90 metros ti pondasion ken agtayag iti 45 a metro, ken makuna a solido ti istruktura ta ginasgasut a tawenen ti pinalabsanna.

Mapapati a lumned ti torre iti kada pulgada [apagkasangapulo ket dua ti maysa a pie] iti tunggal tawen. Awan sientipiko a makailawlawag kadaytoy a banag, ngem maysa a teoria ti maawat a rason no apay-- nabangon [kano] ti torre iti nadarat a disso ken gapu ti kinadagsen ti istraktura iti makagapu ti in-inut nga ilelennedna.

*[Nabulod dagiti ladawan iti National LIbrary of the Philippines, J. Tewell ken Kinulayang Kasaysayan]
.
.
.
.
.
TI LUMLUMNED A TORRE TI PAGKAMPANAAN [SINKING BELLTOWER] NI SAN GUILLERMO
Retrao N.o7
[Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag]
Rudy Ram. Rumbaoa
wwwkoleksiondagitinagkaunaaladawan.blogspot.com





Marcos Hall of Justice

MARCOS HALL OF JUSTICE RETRATO N.18 [Koleksion Dagiti Nagkauna a Ladawan iti Siudad ti Laoag] MASARAKAN ti CARCEL PUBLICA iti amianan ti Lao...